caritaszmida

Jag tar cykeln hem från jobbet, klockan är tio:nollsju. Det har varit en lugn kväll. Ingen dog, det är så jag definierar en bra dag på jobbet, ibland. Då har vi i alla fall gjort vårt. Alla kan inte bli friska. Helst ska ingen dö. Tillslut måste tyvärr någon dö också, annars går jordekvationen inte ihop. Men jag önskar att de fick dö hemma i gott sällskap. Det går inte att undvika att tänka på döden när man cyklar till och från ett sjukhus fem dagar i veckan. Det kan låta sorgligt men egentligen är det bara så livet är, vi lever och vi dör. Hur normalt som helst.

Nu är luften ute sval, inte klibbig som för några veckor sedan. Det är inte längre ljust vid den här tiden. Vi går som de säger mot ”mörkare tider”. Sanningen är ju att vi har gjort det sedan midsommar men man kan inte tänka så. Nu går det å andra sidan inte att ignorera längre. Om jag inte tänder cykellampan nu, kommer jag med största sannolikhet att trilla på en kant jag inte ser eller en grus sten som var lite för stor.

Jag fryser på insidan, inte när jag tänker på döden men när jag tänker på hur det kommer att vara om några månader. När solen kommer hålla sig borta i nästan ett halvår. December förra året hade fjorton soltimmar i den här staden. Jag tycker inte att det är okey. Om jag bara valt franska istället för tyska. Om jag bara kunde säga lite mer än je suis un Baguette, skulle jag flytta dit. Någonstans i söder där sommaren är ungefär dubbelt så lång och dit vintern nästan aldrig når.

Klockan tio:fyrtiotre cyklar jag ner för den sista backen. Vägen hem går genom länga partier av industrier. Inte precis en vacker väg att åka på.  Men jag älskar att cykla hem. Jag hinner släppa jobbet och döden. Hinner tänka på det som oroar mig och hinner bestämma mig för att när jag kommer hem är det dags att lära mig franska. Jag är inte en baguette jag har drömmar och dom kan bli sanna. Om man bara hoppar lite. Slänger sig ut eller bara tar tag i sig själv.

Just nu är jag trött i kroppen och i huvudet. Samtidigt som det spritter i hela mig. Jag vill så mycket, allting. Och ingenting på samma gång. Lite som att sprängas, dras isär och tryckas ihop. Det är extremt jobbigt. Och jag inser att jag måste hitta tillbaka till mitt lugn. Vara nöjd. Herregud varför kan jag inte bara vara nöjd. Varför ska jag villja allt och inget samtidigt.

Denna fabulösa kvinna, hade för ett tag sedan ett projekt som hette mitt alfabet. Jag tänkte låna den ideén och här kommer mitt A. De saker jag gillar som börjar på bokstaven A helt enkelt. Men utifrån sex teman, som kommer följa med.

Idag rinner näsan som en kran, ögonen lika så och huvudet spränger. Då är jag glad att jag redan förberett ett inlägg. Här kommer det:

Det blev Fredag och min ända lediga dag denna veckan.


Jag åkte in till stan med Andreas för en lyx frukost.


Med tillhörande efterätt.


Sedan gick vi till stadsmuseet.




hej hej

När vi tröttnat på det promenerade vi ner till gustav adolf torg. Där är det nämligen marknad nu under kultur kalaset.


Det var lite av min lediga Fredag. Nu får jag vänta tills tisdag tills jag är lite ledig igen.

I torsdags efter jobbet mötte jag upp denna kvinna.


Jag såg som sagt ut lite såhär.


Vi drack cider. Och hade hemskt trevligt.


När vi till slut bestämt oss för vart vi skulle gå blev det Brewhouse. Det var noll kö vilket var mycket oväntat, så vi bara traskade in och bestälde dryck.

Sedan kollade vi på dose dancing days. Och jag tycker dom är härligt. Riktigt härliga.

I går begav jag mig ut på stan efter jobbet. Haga är hemskt fint.

I torsdags var jag och andreas på en liten mitt i veckan date. Vi gick in till stan.

Där ät vi sushi, mums!


Och sedan gick vi på Harry Potter. Slutet kan man ju säga vad man vill om. Men i övrigt tyckte jag filmen var bra, och det är trotts allt en barn film.



Sedan åkte vi hem i natten. Dessvärre lyckades jag inte fånga varken mig eller andreas på kameran så det ser ju hemskt människo löst ut här. Men så kan det bli ibland.

För någradagarsedan fixade jag till min Flickr.com så nu är den faktiskt något att spana in. Caritaskita heter jag där. Måste säga att jag är mycket nöjd emd att jag uppgraderade mitt medlemskap. Nu kan jag få tillgång till alla mina bilder i orginal storlek. Det blir ju som en extra backup om datorn skulle paja. PEPPAR PEPPAR. I vilket fall som helst är det skönt att få bilderna i lite ordning och reda.

I Tisdags var jag som sagt på stan med Sofie. Här är fåglar som solar på ett glasstak.

I veckan fick jag min första heltidslön som sjuksköterska. Trotts att det verkligen är ett jobb som man inte får pengar för mödan(Karln här hemma tjänar t.ex. mer på ett yrke som det ej krävs utbildning för) så känns det som att jag gått och blivit rik. Faktum är ju att jag får in mer än dubbelt så mycket pengar nu som jag fick innan, när jag studerade. Till det hör att jag har mindre utgifter, inget borås pendlingskort och inga böcker som behöver inhandlas. Dessutom har jag ingen tid att använda pengarna.

Det blev måndag och äntligen dags för min och Jennys lyxdag. Här är Jenny.


Lyx dag betyder att man får köpa precis det man känner för utan att tänka så mycket på vad det kostar. Man skall dessutom gå i alla små fina affärer som jag annars inte alltid vågar gå in i för det inte är någon annan i butiken jag jag inte vet vad jag skall ha och bara vill titta. Här är vi på ett Café som är en hit helt klart.

Hej


Kommer tusan inte ihåg vad det heter men inredningen är fantastiskt ståtlig.


För att inte tala om maten. Här scons, jordgubbe, choklad dip och hallon dip. Alltså här ska jag hänga mer.


Efter fikan fortsatte vi på stan i någon timma till, sedan var det dags för sushi, Den vegitasiska är magisk om ni frågar mig.


Här visar Jenny upp sitt favorit inköp, Lyx te.


Här visar jag mitt, med en konstig min och lite ur fukos, men en mumin mugg i allafall. Den där de är kära. Efter fem och en halvtimma på stan var vi båda helt slut och begav oss hem. Men lyxdagar skall man ha, när man vips fått heltidslöner och allt.

Så här ser jag ut denna Tisdag, som i min värld är en söndag. Jag är alltså ledig idag men jobbar i morgon. På schemat i dag står en sväng på stan med Sofie.

Det är verkligen min favoritmånad. Här kommer en lista på allt fint man kan och ska om man vill göra i Augusti.