En rastlös själ
Jag vill inte känna det, tål inte att känna det egentligen. Men ändå smyger det på. Hösten. Vintern. Jag avskyr mörka morgonar, snö, slask, vardag. Tyvärr. Jag försöker ständigt, att inte tänka så. Men det är omöjligt. Jag längtar redan ihjäl mig på April himlen. Och jag vill inte vara sådan, jag önskar att jag var som en som älskar vintern och vardags lunket. Tog vara på dagen som det är. Men jag hade inte haft något emot att bara vara ledig, se världen, rymma från den här staden. Jag letar ständigt efter något annat tyvärr. Nuet gör mig galen, jag vill fram, se något nytt.
Vad gör man för att stanna upp lite? Uppskatta det som är här och nu?
Kommentarer
Postat av: ida
jag hade inte kunnat säga det bättre själv.. så finner du ett knep, hör av dig!!! kraaaam, saknar dig!
Postat av: Jenny
Mitt fina lilla hjärta <3
Försök dela upp dagen, vecka, livet. Om det råkar regna och är kallt; tänk: BAKDAG med filmkväll. Om du är trött och det är mörkt; tänk: ljusstöpar kväll. Hitta på små roliga aktiviteter som du kan längta till, t ex en lyxdag på stan igen. Och tänk på allt te man kan sörpla i sig.
Gudars vilken fin ny bakgrund och header bloggen har piffats upp med. Fem fyrar får den!
Trackback
