Och jag ramlar igen
Så nu ligger jag här, det värker i benen. För tro det eller ej jag har ramlat igen, denna gången ner för en trappa. Gör INTE det. Det var ta mig tusan det läskigaste på länge. Som man hinner tänka: "aj ett nytt trappsteg mot mitt smalben. Snart slår jag ut tänderna. Jag måste ta något att hålla i. Nytt trappsteg. Helvete mitt knä." Men tack och lov är tänderna kvar för jag fick tag på ett räcke i mitt fall. Jag låg där sedan en stund på marken själv. Kände mig helt hjälplös. Ingen kom. Ingen mamma som tröstar och ingen annan. Brunnsbo var tomt! Tårarna fyllde mina ögon. Jag ville bara hem skita i allt lägga mig under ett täcke jag sova. Men så tänkte jag om. Vad löser det och jag tog tag i mig. Reste mig och gick till bussen. Med söndriga strumpbyxor, skakiga ben och blodiga knän. Och jag kände mig minst lika trasig på insidan, av att ha tappat kontrollen.
Men det blev en bra dag ändå. Och jag köpte plåster, strumpbyxor och nya skor. För jag kommer inte ha klackar på ett tag, det vill jag lova. Och vips nu är det Lördag jag ligger och inväntar en tripp till Alinsås och spännande praktik. Jag äter resterna av en filmkväll som Andreas hade här i går. För jag får äta chips och godis till frukost, för jag trillade ner för en trappa i går.
Nu har jag alltså trillat två gånger på en vecka. Och jag bara fasar för när jag ska bli gammal jag kommer inte ha många hela ben i kroppen. Jag får väl yoga lite mer hitta balansen bygga på vristerna bli stark innifrån.
piffpoff hejdå jag självömkar!
Kommentarer
Trackback
