Vila i frid.
Vi åker hemåt. Lite gladare än vad vi var när vi kom. Vi har blivit en till i familjen. En kramgo björn och han sover i min famn. Vi stannar ungefär en gång i timmen för att det inte skall hända några olyckor. Nu har det gått nästan elva år, och igår somnade han för att inte vakna igen.
Kommentarer
Trackback